p149,Skrynkling som försvann liksom ängar

Molntäckt men varmt och utomhusfrukost helt genomförbar men lite jobbigt hinna med Sofias gymnastik 09.10 med sen sänguppgång, speciellt när gymprogrammet var ansträngande som idag Men säkert väldigt nyttigt. I varje fall blev jag svett.

Min datorskrivare hade skrynklat till sig och jag kastade mig över den för att hitta skrynklet. Men papperet fanns inte i någon av de luckor som jag hittade. Så jag fick kalla på hustrun som har bättre ögon och smalare fingrar. Men inte ens hon hittade någon lösning och då vi gjorde en testkörning fungerade skrivaren. Skrynklet hade rymt. Underligt men positivt.

Så vi kunde ta en tråkrunda. Men något hade hänt. Längs vår normala stig fanns jordspår som indikerade bökning, dvs vildsvineri! Inga grisar syntes eller angrep oss, men viss nervositet fanns efter tidigare svinfäktning. Och fåglarna sjöng koltrastigt och skönt och ocoronan dundrade lössläppt från Brommahållet.

Hemkomna gav hustrun sig på att försöka eliminera de fatala gödslingsskadorna som jag orsakat på vår ena gräsmatteäng medan jag försökte civilisera vår andra äng efter bästa förstånd. Inte blev det bra heller, men ogödslad blev katastrofen mindre . Och i Tvn rasar ishockykatastrofen vidare.

p148, En solig söndag

Sol från klarblå himmel och söndagsintervju med Mari-Loise de Geer. Sämre kan en söndagsmorgon börja. Och morgonblaskan hade flera intressanta nyheter bland annatbom de flygandevtefatens återkomst. Onbser vationbom oidentifierade objekt i rymden när automatiska system används för internationella kärnvapensinitiering.

Det blev liten tråkrunda till kombinerade häst och gullviveomgivningen som framgångsrikt kunde avsluras med anchovismacka. Men gullvivorna gade vissnats och ersatts med senapsblommor och majsmörblommor.

Noterade också att årets skrattmåskoloni verkar ovanligt liten.

p147 överlevde vi isoleringen?

Diskussionerna handlade om vad vi mindes om kristendomsundervisningen under vår gymnasietid. Vi var alla kring 80+ . Att våra minnen var så få kan bero på dåligt minne och behöver inte bero på dålig undervisning som säkert också kan varit bidragande faktor.

Solig varm dag perfekt för lång kaffediskussion med gammal kompis om livet i allmänhet och under befintliga covidförhållanden. Så detta skedde under behaglig markisskugga.

Och då pratade vi om drömmar. Var kommer de ifrån? Är det barndomen som dpökar eller Gud. Det senare alternarivet skulle kunna ha att görs med det däliga samvete som två av drömmarna ofta plågades av i dina drömmar. Det däliga samvetet var kanske ett minne från kristendomsundervisningen,

Sedan pratade vi om tråkrundor och noteradecden långvariga persistensenbhos årets blådippor ocj den flitiga görekomsten av gullvior

Och om mycketcannat ptatade vi. Det gonns så mycket att ptata om med andra människor! Hur överlevde man pandemiisoleringren? Eller gjorde vi det?

p146, Aspfrö ersätter regndroppar

Så verkar millimetrarna vara på upphällningen och ersättas med luftiga Asptussar som fyller luften med sina indikationer om luftens rörelser och meterologins svårigheter att förutse vadan och varthän. Även vår amerikanska hagtornshäck som enbart visat oblommande hanblommor har plötsligt fått fnatt och klätt sig transvetitiskt om nu inte rentav några buskar bytt kön. Inte ens buskar kan man lita på nuförtiden. Men asfaltvägen till ICA var rensad från såväl daggmask som mördarsniglar idag och måsarna såg mättglada ut.

DNs lättaste Sudoku har nästan visat sig gubblösligt idag tll min glädje och epsonskrivaren lyckades till slut scanna in det och misslyckades med att definitivt gömma bilden i datorns filmassa. Men letandet tog tid. Men tydligen var det fler än vi som tänkte fira pandemins åtminstone skenbara återgång med vårt restaurantbesök i kväll. Vårt glädjeutbrott får begränsas till hemmiljö.

p145, Om moln och politik och ärtsoppa

Regnmätarpinnen stod högt i morse igen så vi har fått mellan 40 och 50 millimetrar. Jag undrar hur många milimetrar ett regnmoln kan innehålla. Speciellt om molnet inte åker omkring och kan utnyttja olika delar av. Det är mycket man kan fundera över framför brasan medan hustrun förnöjs av av ishockeygiganter.

Förutom regnmolnsfundering funderar jag över hur utrikespolitiken styrdes resp styrs i Sverige. Villhelm Agrells bok ”Sprickor i järnridån” behandlar bl a DC3incidenten där den svenska militära verksamheten styrdes av flygvapenchefen, FRA, och vårt contraspionage i samarbete med brittiska och amerikanska motsvarande organisationerna plus utrikesministern och statsministern och beslutsrätten verkade oklar. Hoppas läget är mer väldefinierat idag. Jag läser fascinerad vidare då brasa kan motiveras.

Förutom brasaktivitet iakttar jag den blöta omgivningen på mina tråkrundor, nu koncentrerade till matanskaffning. Idag såg jag den första mördarsnigeln som låg och glodde snett på alla slingriga daggmaskar. Mördarsnigeln glänste svart och glodde argt på daggissarna. Varför kan man undra.

Men nu nalkas ärtsoppan som idag följs av Cederlunds punch vars smak harmonierar väl med ärtorna.

p144,millimetrArna hopar sig

SMHI sade regn och min otäta regnmätare (i koppar) har hitintills uppvisat minst 30 mm vilka med glädje absorberats av tacksam gräsmatta och störtblommande äppelträd. Vid Icavandring noterades ett stort antal daggmaskar som undvikit drunkning liksom 6 hussniglar och en mördarsnigel samt fyra bänkar som var alldeles osittbara. Men låg blåsighet och därmed låg paraplydestruktion och ingen avskräckande köld. Har även noterat låg observerad korruption i befintliga drakutpressningssagor vilket tyvärr ger lyssnande barn en orealistisk bild av utpressarligors kapacitet. Har även noterat låg munskyddsbeklädnad på ICA idag. Hur detta kan påverka smittläget är dock osäkert. Däremot verkar väderändringen även påverka Sveriges ishockylag vilket inte var förväntat.

p143 i okonstens tid

Småsolig morgon med 18 grader och lagom vind. Ett planerat möte på Millesgården med ett antal udda existenser var ett välkommet avbrott i läkarbesök och jag undersökte aktuell utställning och såg fram emot att se den gamle mannen som lystet/nostalgiskt betraktade de dansande nymferna som så väl beskrev mina egna känslor inför våren i min egen prostataverklighet. Och så kom transporten och jag fick beskåda den nya Lidingötunneln som förde mig till Lidingöbron på rent magiskt sätt. Och parkeringsplats med gratis parkeringsklocka uppnåddes. Men tydligen skulle vi inte gå in via Millesgården utan via en handelsbodsingång rakt in i restaurenten utan några museala abervinklar. Millesgårdsmötet handlade bara om restaurangen och var helt kulturbefriad. En för min tankevärld helt ny konstbefriad tanke!! Men ok. En restaurang kan vara en restaurang. En häpnadsväckande tanke. MEN maten var ganska ok liksom trädgården och källartoaletten ett intressant spänningsmoment. Och efter kaffet upplöstes mötet och hemtransport vidtog efter att vi bytt sjukdomar med varandra och jag fått reda på att Jerseön inte varit EUansluten men varit ockuperad av tyskarna under kriget med omfattande tyska investeringar i skyddsrum och att det inte var klart vilken ålder själen skulle anta efter döden och Boris johnstons ? dyra omgörning av premiärminister bostaden. Så visst var mötet givande. En av gängets medlemmar med Sydamerikaerfarenheters begravning och ersättningsmöjlighet diskuterades även liksom texten på en trasig bönematta från Persien. Men ingenting av detta hade med Millesgården att göra. Och inget skyfall visadevsig. SMHI var tydligen inte något att lita på. Men hemresan gick fint. Men ingen trodde att den postcovidala tiden skulle bli som förr. Ingenting blir som förr. Och det känns inte helt fel heller. Livet blir lite mer spännande!

p142, Att få papper på att man är förhållandevis frisk

Så inkom bullentin från Danderyd idag att inga svimningar noterats på över två månader och magnetröntgat huvud indikerade för åldern normal gubbighet varför restriktioner avseende bilkörning nu häves med omedelbar verkan. Man andas ut och kommer så snart som möjligt kasta mig in i trafiken. Jag har även lyckats överföra ett fungerande Sudokulösprogram från urgammal dator, vilket känns skönt då befintligt hjärnkontor fått påtagliga problem med manuell lösning. Livet återgår till normalt pensionärsliv. Skönt. Även varsam kramning av vaccinerad svägerska har genomförts utan observerbar smittöverföring.

F’ör övrigt verkar livet sig likt. Tusses 14 plats ledde inte till rapporterde kravaller och inte ens seriösa tvivel om röstsystemets korrekthet har framförts. Jag har inte ens hört protester på ishockydomares kompetens luftats. Större djävligheter i världen som skulle motivera kraftiga reaktioner har förekommit som borde krafigt beivras.

p141,eurovissenhet

Solig morgon. Och inget regn efter granulatutläggningen. Så förutom slagen äng fanns torrgranulerad f d gräsmatta på tomten. SMHI lovar dock vagt 3 dagar med 0.3 mm per dag vilket dock knappast räcker för granulatbekämpning.

Gårdagens festival kanske borde fått tårvätskan att stiga, i hos melodifrusterade pensionärsöron. Men vi är väl inte någon prioriterad grupp. Snarare verkar belysningsmästare satsas på. Det är möjligt att ljus förvandlas till ljud i unga öron.

Undrar varför mina ögon numera faller ihop vid 14 tiden . Vaccinskada?

p140, När ängen blir gräsmatta

I går på Plantorama vid Bergianska igår köpte vi granulatn som skulle få gräsmattor att grönska enligt reklamen men tydligen också var bra för ledsna rosor. Men pakettexten fick oss att betrakta våra gräsmattor som i tysthet hade converterat till ängar med förgätmigej, vissna snödroppar och potentiellt maskrosvin och som därför behövde klippas. Vilket inte var så lätt med traditionell handgräsklippare. Men det gick under åskmörk himmel som kanske visade sin åsikt om Sveriges tävlingslåt. Men det blev inget regn, här i alla fall.

Så den forcerade avängningen var helt meningslös. Får se vad gräsgranulatet kan åstadkomma. För rosorna.