P302, bröd som bråkar

Söndag med sol och god sömn även för hustrun som erbjudits drömde i man, hur han nu kunde lova det. Söndagsintervjun vaknade jag i mycket god tid till fast sömnigheten ligger latent nu när normaliteten slagit till. Fast visst är temperaturen onödigt hög.

Själv hade jag satt mig före att baka matbröd igen efter 2 misslyckade bakningar i följd. men nu skulle jag vara extra noggrann. Och det var jag. Men trots det låg degen på botten av trågetb som en död hund och piggnade inte till ens med en extra slurk öl. Degen skulle ju föreställa danskt ölbröd. Faktiskt nu efter 40 min jäsning har degen i formarna rest sig men mitt beslut att SLUTA BAKA DANSKT ÖLBRÖD står bergfast. Min självrespekt klarar inte ett misslyckande till!! Misslycksandet följde med SUDOKU tror jag klara av med att ta fram bokhållarmetoden. När jag gjorde så klarade jag faktiskt Sudokut.

Solen skiner men jag sitter trogen kvar vid spisen och betraktar strängt processen med vidbrännande av matbröd. Röken är inte oangenäm.

Nu kom hustrun tillbaka från solskensrunda. Jag skall sniffa luft av henne.

p301,när ungdomen inte längre finns kvar där man lade den

Sol och 10 grader. Läderrock ”bryggarsvit” utan halsduk ok. Blommorna längs ICAvägen fortfarande ganska fräscha på grund av endast.mild frost. Kommunen har spritt ut spridda blomsterfrön på jordlappar som väntar på hus. Ett trevligt initiativ, tycker jag. Mark i träda tycker jag är lätt omoraliskt.

I natt drömde jag massor som förmodligen resulterade i att jag rörde mig våldsamt vilket fick även hustruns säng att gunga med viss otillfredsställelse som resultat. På morgonen kom jag fortfarande ihåģ drömmen innehåll och kanske kunde ha talat den till rätta. Nu är den helt glömd. Underligt att man så fullständigt kan glömma bort vissa drömmar. Det finns glömskemekanismer som är momentana. Dåligt närminne är en obehaglig sådan med viss koppling till Alzheimer. Glömska som normal associationsförmåga inte biter på.verkligheten kanske blir mer drömlika eller rentav mardrömslika.

Jag tog mig orådet idag att lyssna på Beethovens Eroica symfoni som jag älskade som ung inte minst för dess emotionella rikhet jag upplevde hos musiken. Den hittade jag inte längre. Känslor kanske är tidsbundna.

p300 hemma med solsken och gammal bakgrundsprogg

Hemma en hel dag utan läkarbesök. Så idag kan man känna sig som en vanlig frisk människa som kan överleva utan en enda vitrock!. Fast hur man då skall erhålla mänsklig kontakt kan ju bli problematiskt När jobbet är penditionerat och barna utflugna.

Hann läsa en del om Sara Lidman igår speciellt om Sdafrika och svenska gruvkonflikten. Det hade undgått mig att det även var en konflikt mellan finsk och svensk arbetskraft.

Har svårt klara Suduko efter min sista Tia. Dessutom spillde jag ut dagens draja som jag tog för att hedra drottning Elisabeth av sentimentala skäl. Mattan blev nog inte gladare.

p299 i vårdens klor efter tians spår

Så har jag blivit transporterad mellan olika specialister som fått mig friskare och friskare ju mer de behandlat mig. På Danderyd fick jag på ronden höra en erfaren läkaren som kunde välja olika röst beroende på patient. När han behandlade en ung kvinnlig patient lät han på ett sätt men när han sedan kom till mig verkade han vara en helt annan i mitt tycke mycket sympatiskare. Man skall nog inte underskatta läkares möjlighet till professionell anpassningzsomben form av behandling.

När jag senare besökte en ögonläkare som plötsligt kunde se hur min hornhinna oväntat självläkt var det en ren fröjd. Han såg så väldigt glad ut kanske för han slapp göra en besvärlig operation , kanske av helt andra skäl. Vem vet vad som kan döljas bakom en läkarrock.

Nu har min hals precis blivit uppmätt med ultraljud varvid söta syster inte alls tyckte jag var åderförkalkad. Tyvärr ville hon inte lämna ut något av alla de ungdomliga kort hon tagit. Vem vet vem som blir månadens utvikningshals? Nu skall bara läkaren med den flexibla rösten se undersökningsresultaten och i bästa fall skicka hem mig till ärtsoppsterapi med punsch och ostkaka och spännande fortsättning av turkterapin.

;

Och frisk

p298 Hygien, kanske inte högsta prioritet på sjukhus längre

Så har jag upplevt natt på Danderyd och rädd att mina med patienter också fått uppleva en av mina snarkigare sådana. Apneerna följer nog med även när man inte sover i egen säng. Det känns hursomhelst skönt att sova hemma i natt och vakna efter egenhyvelrakning i morgon.

Uppenbarligen hade gårdagens hjärnröntgen inte hittat några spår av gårdagens TIA där endast min hustru noterat min sneda mun som tydligen är ett säkert kännetecken på TIA.

Tack vare TIA KOM JAG IN I BOKEN OM Sara Lidman av Birgitta Holm som faktiskt är ganska intressant. Inte visste jag att hon varit en sensuell studentska; sådan verkade hon inte vara som FNLagitatör.

Det som jag trivdes minst med på Danderyds sjukhus var deras läslampor som jag aldrig lyckades rikta in mot någon tänkbar läsställning. Ej heller att riktas mot golvet efter en tappad tablett. Det jag hittade på där verkade inte vara rester efter gedigen rengöring. Kanske dags för renhetsgranskning av sjukhusgolv?

A

p297, utan siren till ďanderyd

Så satt jag i soffan med tidningen framför mig och fattade inte vad jag läste och kände mig allmänt virrig och fruktansvärt trött

Och när jag försökte prata med min fru var det svårt att få fram orden. Så efter instruktion från vårdcentralen blev det efter viss testning, ambulans till Danderyd med antagande om TIA som lätt stroke benämns. Man känner vägen väldigt väl när man ligger i en ambulans. Men själv har jag ingen aning om var jag är på vägen. Och nu har jag kommit fram och man har tagit blodtrycket mig Och kört EKG och en massa rörelsetester. Det enda jag har riktigt svårt för är att få fram begärt lende, men till slut blev leendet godkänt. Och nu skall jag röntgas och ligga över till i morgon. Och som pensionär har jag inte mycket annat att göra.. Fast tråkigt är det. Men insåg att jag utsätts för sjukhusets väntterapi som jag känner som tidigare. Synd att göra ingenting inte innehåller någon automatisk kaffeterapi eller någoñ automat . Dessìutom tjuter larmsignaler hela tiden med fruktansvärt pipiga signaler.

Och nu skickas jag till fönstersäng på avdelning och får meny där köttbullar är enda uppätna rätt? Och nu.återstår bara väntan.

På Danderyd har man i väntrummen placerat ut batterier för mobilladdning. Orginellt

p296,Livet kan nog vara värre

Dagen började med att jag släpade mig till distriksmottagningen för att få läkarintyg som skulle ge mig rätt att nyttja handikapparkeringar. Vilket skulle göra det mindre omöjligt att hitta parkeringsplats vid.mina allt frekventare läkarbesök i Stockholmstrakten. Men i och för sig har färdtjänstkortet varit till stor hjälp. För nu kan jag nå aktuella läkarmottsgningar inom Stockholm för 280 kr t o r med taxi som ju är en inte orimlig summa. Som dessutom löser problenet med brist på inklusive handikappparkeringsplatser. Och förmodligen kommer kommunen inte att bevilja mitt parkeringstillstånd för att jag ännu inte är nog handikappad. Men man kan ju alltid försöka även om det innebar en icke försumbar ansträngning. Speciellt ansträngande blev den när mina båda väckarur båda drabbades av batterihaveri i går kväll och väckarfunktionen i min Androidmobil uppvisade galopperande manualobegriplighet. Ibland är livet hårt, dock ingenting jämförbart det man läser om i pressen. Och dessutom är det snart jul.

På tal om något helt annat kom jag att tänka på Sara trähotell i Skellefteå där det satt 2×2 olika tunga hantlar fastsatta vid nattduksborden. Jag försökte ta reda på sambandet mellan hantlar, trähus och Sara Lidman.

.

p295, Obelyst Sparkcykelmarodör

Igår kväll, minusgrader. Vintern kom tillbaka men minus blev plus till morgonen då jag kunde återuppta min kamp med min vresiga dator. Undrar vad jagcgkortvden förböner. I går kväll saknade hustrun vanilsås och gick ut i.mörkret för att handla med alla sina reflexer men brädan som visslade förbi hade ingen belysning . Det höll på att gå riktigt snett. I Fortsättningen får det bli ficklampa vid mörk vaniljlängtan.

p294, avstängning av arbetsuppgifter och burkor

Morgon 2 grader och blåst. Och samfällighetsstädning som jag glömt. Ny gatuombudsman dock införd efter mig som ålderspensionerats. Puh. Men förargligt att jag glömt städdagen. Hann dock städa mitt garage innan pensionenvslogvtill. Garaget var fyllt av stora enfärgade blad som blåste hit och dit. Nu ännu en omvärdeskontakt har elimineras.

Hörde igår hur hatet mot män i cykelbyxor växte i Skavlan. Tänk vilket ramaskri som väckts om män uttalat sådant hat mot något kvinnligt klädesplagg. Speciellt avskräckande med cykelbyxor var att män hade fått inbyggd blöja i byxorna p gr av snoppklämningen! Ett ovant utslag av peniskomplex!?

För övrigt besöktes programmet av muslim i vad som kallades burka men som enbart bestod av täckning av hår. Dvs i princip schal, som väl är traditionell skandinavisk huvuddon. Jag trodde burka innebär dolt ansikte, som jag ogillar synnerligen eftersom såväl identifiering som avspegling av känslor omöjliggörs.

.

p293, Möjligheter innebär automatisk förändring.

Sol och blå himmel och en asocial datormus trots att min äldste son smekt igenom min dator igår och avläģsnade massor av onödiga möjlighetert. I dagens spanare var det en av dem som hade skaffat en appĺeďator som han upplevde som ONDSKAN personifierad. Jag är uppenbart inte ensam som digitaloffer.ļi

För övrigt har jag varit hos min audioped idag för att byta ljudfiler som hon visserligen lärt mig byta sjäĺv men som jag inte tagit till mìģ. Visst är det svårt lära gamla hundar något nytt!! Och inte skall man inbilla sig sekund att lagt kort ligger. Om en funktion kan anta 1000 ingeniörsmöjliga värden varför skall det ursprungliga värdet bli kvar i evighet?